Getabergen.
Jag har hållit på den ett tag, men här kommer nu slutligen sommarens sista bildbomb från när Jesper och jag åkte och turistade i Getabergen på norra Åland. (Glömde visst bort att blogga ett tag.)

När en kommer fram till restaurang Soltuna uppe i Geta välkomnas en av såna här fina.


Men vad som är ännu finare är nog den sagolika utsikten.


Tuff i solbrillor och med håret på vift.

Det var år och dar sen jag gick Trollstigen sist, men nu var det äntligen dags igen.

Trollstigen är en cirka två kilometer lång vandringsstig där en följer pilar och stenrösen för att komma till små finurliga skyltar författade av pappas kompis Kjell, där en får läsa om bland annat istrollet Mucke och jätten Singer och deras upptåg i bergen.


Sagan passar perfekt in i skogen bland alla knotiga tallar och stora stenblock. Ser ni till exempel draken här uppe till höger?



Solen gassade och svetten rann, men jag var glad.


Nästa gång ni ser en tall med vridna grenar slipper ni undra.



Det är inte ofta en får skåda en såhär tydlig horisont på Åland (pga alla öar), men härifrån kan en!






Har du barn eller tycker om otroliga vyer och fantastisk natur, då tycker jag att du ska pallra dig upp till Geta och gå Trollstigen någon gång. Det är definitvt ett smultronställe! (Bra att veta är dock att den är väldigt kuperad, så den lämpar sig tyvärr inte för barnvagn eller rullstol.)

Efter att ha knatat upp för backe och ner för backe och över rötter och stenar i någon timma, var vi båda rätt trötta och hungriga.

Det blev nypotatis med lax och skagenröra på Soltuna.


Med den vackra utsikten därtill förstås.

Och det var det för den dagen, och för hela sommaren egentligen.