Dammsugare och dylikt.
Jag lovar att jag ska skärpa mig, och så gör jag inte det?? Fy farao vilket ljug! Nåväl. Jag vet hursomhelst att ni ändå är här inne och kikar, mina kära, trogna followers. Om inte annat, så kommer jag alltid ha åtminstone en läsare vareviga dag. Nämligen jag själv. (Det var alltså blogg.se som spelade mig ett litet spratt med besöksstatistiken i måndags.)
Väldigt intressant det där. Ibland kan jag liksom klicka in mig på bloggen för att kolla om någon uppdaterat sedan jag tittade sist. Inte särskilt troligt med tanke på att den enda som kan tänkas skriva ett inlägg är jag. Men man kan ju alltid hoppas!
Jag badar inte direkt i blogginspiration för tillfället. Det råder lite höstdepression här. Det blir allt mörkare och kameran bara står och samlar damm i bokhyllan. Faktum är att det inte är mycket som inte samlar damm på mina tolv kvadrat. Städinspirationen är det också lite sisådär med. Till råga på allt skall vår centraldammsugare stängas av helt i fortsättningen, på grund av spridningen av (hujedamig) vägglöss! Jag väljer dock att totalt utestänga alla äckelpäckeltankar på dessa vidunderliga kräk, och istället gräma mig över att jag måste skaffa en dammsugare. Vilket jag i och för sig på ett sätt är glad över, eftersom centraldammsugare är ett djävulens påfund. Men jag tycker ändå att Studentstaden kunde hjälpa oss arma studenter med finansieringen...
Nej hörnini. Veckans andra chokladplatta vilar tryggt i magsäcken och det är dags för en annan att krypa ner under täcket (uuuusch hemska vägglössparanoia, försvinn!!!). På återseende, gott folk!