Jag skypade med min favoritmexikan för allra första gången ikväll. Underbart. Jag satt uppe i matsalen på mitt boende och mina arabisktalande grannar måste ha trott att jag var lite från vettet där jag satt och skrattade och pratade med skärmen på ett språk de inte alls begriper (hoppas jag innerligt).

Det är alltså Ida jag pratar om. Åh, så jag saknar henne! Fint att höra hennes röst igen efter alla månader. Och att få skratta åt sjukt dåliga skämt tillsammans. Saknaden av å-, ä- och ö-prickar kan vara himla rolig ibland.

Läs Idas blogg förresten. Den är jätterolig och en riktig inspirationskälla om man själv funderar på att testa sina vingar och flyga västerut, se Sol- och Månpyramiden, äta kryddiga syrsor och sånt där.

Jag saknar alla mina vänner massor. Sommaren kan känna sig efterlängtad.